Om det finns en isfläck där man ska gå och jag går runt den.

Varför tittar då Mellis någon annanstans, ser inte den nästan enda isfläcken som är kvar där hon ska gå, och förståss, halkar med ena bakbenet.

Sedan tittar hon anklagande på MIG?

Precis som om det skulle vara mitt fel?

Jag som visade vägen runt!

Snart Köping för kursavslutning, sen hem och greja med hästarna, för barnen hämtas av morfar!

Tjingeling!