... eller nåt... är det alltid kul med häst..?

Jag är förkyld.
Och då menar jag inte bara lite snuvig, utan hosta så jag inte sovit ordentligt på flera nätter, är jag inte tvärtäppt i näsan så rinner den... och småfeber till och från.
Och ja, jag tycker lite synd om mig själv.
För jag skulle åkt på äventyr ikväll.
Och imorgon var det tänkt att jag skulle åkt med på dressyrtävling.

Istället får jag vara hemma och försöka vila och kurera mig.

När jag inte måste laga hage alltså.
Den gick sönder i våras och det finns nu ingen mat i den hagen de går i.
Och stora hagen har gubben grävt i så där är det mycket staketfix att göra innan de kan gå där igen.
Alltså var jag tvungen fixa lilla hagen så länge.

Jag tycker det är så trååååkigt.
Och jobbigt.
Och ännu tråkigare när jag inte är pigg.
Och eftersom gubben inte var hemma så var jag tvungen att stå på en stol med tunga släggan för att kunna banka ner stolpen.
Och eftersom jag inte var pigg (för det är ju inte jag som är svag) så när jag då missade stolpen med släggan så den åkte ner i backen, ja då följde ju jag med.
I backen alltså.
Med släggan.
Och när man gjort det ett par gånger så är man inte bara förkyld längre utan man har även ont på diverse ställen på kroppen efter att ha ramlat av stolen.
Och är självklart också på ett alldeles strålande humör.
Pricken över i:et blev när jag kom in och tog av mig de blöta kläderna och hittade en fästing på ryggen.

Det är ju en fantastisk lördag..!
Och hästar är alltid kul...
Kanske skulle man hyra in sig någonstans igen, där allt sånt som trist staketfix ingår?

Det är tur de är söta och goa ivarjefall!

Så vid närmare eftertanke får de nog stanna :)

Slutgnällt för den här gången...
Så...
Tjingeling!