Livet är allt bra orättvist.
Mycket tråkigt och jobbigt händer runt mig nu.
Just nu tänder jag ett ljus för en älskad Q och mina tankar går till hans ägare, min kära vän Jossan som fått gå igenom alldeles för mycket tråkigt med sina hästar.

Det är också jobbigt när ens vänner får jobbiga tråkiga besked och man inte vet hur man ska stötta och hjälpa dem...
Och att vara så trött som jag är hela tiden.
Jag undrar hur lång tid det ska ta innan jag får ordning på mitt blodsocker och jag piggnar till.
Även om jag sänkt det en aning och jag börjar bli riktigt haj på att sticka mig själv så är jag bara så dötrött på att vara trött.

Annars har hästarnas täcken kommit. Mellis fick på sig sitt nya varmare täcke direkt för idag när hon skoddes var hon stelare än någonsin.
Har märkt att hon är stelare även på mornarna så jag hoppas att om hon får lite hjälp med värmen så kanske hon blir lite mjukare.
Täcket passade bra men var lite trängre vid bogen än de andra hon har så jag fick spänna ut det mer än vad jag brukar.
Det är nog bra för jag köpte ett likadant till Lillprinsen och han är ju inte så grov.
Jag hann inte prova det på honom men ska försöka göra det imorgon.

Skoning och verkning gick annars bra.
Lillprinsen gjorde ett halvhjärtat försök till protest innan han stod snällt.
Jag har ivarjefall en snäll och hjälpsam hovslagare som både agerar fotograf och hjälper till att leda hästar.

Hade en lång mysstund med alla hästarn efteråt innan jag gick in för fredagsmys med barnen.
Måste ta tillvara på tillfällena... man vet ju aldrig vad som händer sen...

Tjingeling... ska försöka vara lite positivare nästa inlägg...

Idag är jag pigg.
Och hungrig...
Eller pigg och pigg... det beror väl på hur man definierar pigg, men åtminstone lika pigg som innan magsjukan.
Och hungrig... ja det är jag ju också nästan jämt så nu är ordningen återställd.
De kg som faktiskt försvann under sjukdagarna håller också på att komma tillbaka.
Tyvärr.

Idag har jag, förutom då att äta igen allt jag förlorat, fixat hästar och fyllt på krafft i foderlådan åt dem, faktiskt också pinat mig ut på en liten promenad (med betoning på liten) i regnet.

Mina kära barn gjorde mig äran och cyklade med (och det hade nog inget att göra med att jag hade hotat med dataförbud om de inte var ute en bra stund och dessutom rörde på sig) men de tyckte nog att jag gick sakta för de cyklade ifrån mig mest hela tiden.
Pontus frågade dessutom om jag inte kunde tänka mig att springa istället, men eftersom ingen av dem kan hjärt och lungräddning avböjde jag.
Jag vill inte dö än...

Efter en stund när vi vänt hemmåt igen måste jag sett trött ut för då undrade Tim om jag ville låna hans cykel...
Okej... jag är inte i OS-form men jag skyller helt och hållet på magsjukan.
Hade det inte varit för den hade jag givetvis orkat både springa och mycket längre...

Jag tog också en titt på Förolämpningen (crosstrainen för er som inte vet vem det är) och kunde bara konstatera att den var... dammig. Den blir det om den används som täckestork, vilket den fungerat alldeles utmärkt som.
Men jag antar att jag måste damma av den och sätta upp nya krokar i taket till täckena.

Men på tal om täcken... :D till något mycket roligare.
Jag har ju beställt nya täcken!
Merlin skulle ju få ett eget att ha när det är sådäringa superregniga/snöiga dagar.
Egentligen är jag inte mycket för täcken på unghästar men den här hösten har fått mig att tänka om en aning.
Han fick prova ett av sin mamma men där var det drunkningsvarning så det gick inte utan ett nytt eget ska han få!
Och när jag ändå beställde ett till honom så råkade jag beställa ett likadant till Mellis.
Och en ny pyjamas till henne med.
Och en ny sadelgjord till prinsen med.
Så där ser man vad som kan hända när man vilar lite :)
Då blir det dyrt...

Tjingeling från mig!

Jag har ju inte varit den flitigaste bloggaren på väldigt länge.
Men jag tror det finns vissa förklaringar till det och jag finns kvar även om det har blivit glest mellan inläggen.
Även om det nästan inte känns som om jag lever just nu.
Varför då?

Jo för vi har haft magsjuka.
Allihopa.
Först Tim, sedan gubben och Pontus och sist jag.
Och jag ligger för andra dagen i rad med feber och fortfarande ont i magen.
Staaackars mig...

Sedan i våras har det ändå hänt lite här.
Lill prins bus har varit på bete hos sina killkompisar i sommar och när han kom hem började den försenade träningen med honom.
Han longeras nu i alla gångarter, vilket går jättebra.
Jag och min kära vän Jossan satte igång och lastträna honom vilket också går rätt bra nu.
Han har fått täcke, gjord och sadel på sig samt träns.
Inga problem.
Nästa steg är att åka iväg till en vän med honom för lite agillityträning och löshoppning.
Det ska bli kul!

Men allt går så långsamt pga att jag är så otroligt sjukt trött.
Det har jag varit väldigt länge nu.
Och det fick sin förklaring härom veckan.
Jag har fått diabetes.
Och jag har fm haft det minst ett år, troligen längre.
Dessutom med rätt höga värden vad jag förstod.
Men nu kan det bara bli bättre!

Jag har ändrat kosten lite och äter väldigt lchfinspirerat, ska så fort jag får lite ork tillbaka och magen tycker att medicinen är lika bra som jag, börja motionera igen och då förhoppningsvis bli som en ostoppbar duracellkanin!

Dessutom har jag fått börja att sticka mig och kolla mitt blodsocker.
Ganska intressant.
Vikten har börjat peka neråt, men det är tråkigt att man ska behöva få en sån här diagnos för att man ska ta sitt förnuft till fånga och börja äta vettigt och ta hand om sig.
Det borde man gjort ändå...
Så tänk på det kära vänner, ta hand om er!

Tjingeling för den här gången!

om ca 7 timmar... har jag semester!!!

Tjingeling!

Att börja på min lilla att göra lista...
Ska jag hinna med det jag tänkt den här veckan så får jag allt sätta fart med tanke på att Pontus fyller år på fredag och det helst ska vara klart då.

Det första jag ska göra är att sanera hemmet.
Ordentligt.
Eller, först ska jag kasta in en tvätthög i tvättmaskinen.
Det där evighetsjobbet som aldrig tar slut...
Sedan ska jag ge mig på skåpen i köket.
Härom dagen lyckades jag tappa strösockerburken i skafferiet å damsög bara bort det värsta...
Så vissa skåp har ett större saneringsbehov än andra...

Det är nog vad jag hinner idag för någonstan ska jag även klämma in barnen, hästarna här hemma å Lillprinsen hos sina polare.

Igår hade vi ivarjefall en riktigt skön solig dag på badet.
Jag sköt upp min att göra lista ännu en dag...
Tim var i vattnet hela tiden förutom när han som hastigast kom upp och åt eller drack något.
Han satt aldrig ner på filten ens...
Och jag lyckades bränna ryggen.
Nu känns det som om jag har ett lager grus innanför tröjan mot huden.
Men skönt hade vi!

Nej nu måste jag nog resa på min slöa kropp och ge barnen frukost.
De verkar inte hålla sams...

Tjingeling!

semesterdagen!
Känns fint det!
Även om jag ska jobba nästa vecka...
Så det är nu jag ska hinna med allt jag inte hunnit tidigare, min lista har bara 17 punkter...
Men efter det blir det den "riktiga" semestern!

Tjingeling!

Så jag gör ett nytt bloggförsök!

Igår var jag, gubben å Pontus på årets Power Big Meet.
Tim ville inte följa med utan var hos en konpis.
Så efter att ha suttit i en bilkö i vad som kändes en evighet så kom vi inte in med bilen för att det var fullt!
Det var bara att parkera en bra bit ifrån å gå in på flygfältet.
Till råga på allt så var var jag i stort behov av en toa.
Snacka om antiklimax.
Å jag var skitsur...
Men det gick över efter toabesöket! ;)

Något helt annat som jag gjort men aldrig gjort tidigare är att jag fixat naglarna.
De blev fina men vita tippar känns väldigt sofistikerat å jag känner mig inte sofistikerad...
Så gör jag om det så blir det nog kanske svarta tippar istället.
Om det funkar att ha fixade naglar i stallet.
Men den här veckan som jag haft dem har ivarjefall gått bra.

Hilmas vagn är nu lagad, gubben förbarmade sig över mig å fixade punkan på däcket.
Å Hilmas hovböld är helt utläkt och hon har framskor på, så nu är det bara för Tilly att tuta å köra igen.

Mellis däremot är stel som bara den å inte fräsch i bakpartiet så där vet jag inte...
Equiterapeften (hur stavas det?) trodde det satt högt upp precis som jag trott.
Man ska ju heller inte bryta å greja för mycket på en gammal häst så vi nöjde oss med några försiktiga stretschövningar.
Å jag får kanske nöja mig med att klappa å pyssla med henne.
Men skoningen med stödet för hoven funkade himla bra för henne.
Inte en darrning!
Så undrens tid kanske inte är förbi!
Håll tummarna!

Tjingeling!

Har liksom varken haft ork, lust eller tid blogga.
Men nu när man kan blogga i mobilen så kanske jag får till det lite oftare...
Så gör nu ett försök att blogga från Adde som min nya vän kallas.
Eller vän... Vi är mest ovänner men det börjar gå åt rätt håll.
Men om jag nu kan få gnälla lite... Alltså, hur tusan ska man kunna smsa eller blogga med för den delen när man inte träffar rätt "bokstavsplupp"? Vem har bestämt att de ska vara så små?
Helt omöjliga att träffa... :(
Ni skulle bara veta hur lång tid det här inlägget tar att skriva...

Nåja.
Vad har hänt sen sist då?
Massor å ingenting...
Barnen har slutat skolan, Lillprinsen har åkt på hingstbete å jag har påbörjat min första semester vecka.
Bla.

Merlin åkte tillbaka till sina gamla vänner från förra året och det märktes att de kände igen varandra. :)
Mellis har blivit skodd på ett lite annorlunda sätt mot vad hon är van vid.
Med något stöd, vilket hon verkligen uppskattade.
Även Lilltant har fått skor på framfötterna.

Min kära vän Jossan har varit här ett flertal gånger å hjälpt mig att lastträna Lillprinsen.
Tack för det, du är en klippa!
Fast det vet du nog redan att jag tycker :)

Vi har även varit på Takida ihop med tillhörande god middag före.

Idag har Pontus å hans bästis Affe haft bowlingkalas.
Väldigt lyckat!
Å skönt...

Nu törs jag nog inte skriva mer innan jag testat hur det här går...

Så... Tjingeling!