på humöret.

Eller var det gosstunden med hästarna?

Eller kanske bägge delarna?

Hur som helst så hade jag en otroligt mysig stund ute.

Solen var jättevarm (hoppet tändes om våren) och hästarna jättegossugna.

Fick ta överallt på Merlin idag, utan att jag hade honom i grimma.

Även öronen!

Så det lönar sig att hålla på, och det är de här ögonblicken som man lever för.

Det kanske inte låter så märkvärdigt att få ta på öronen, men för oss är det det eftersom han varit lite skygg med en del sånt efter skadan.

Att han låter mig smeka och ta på öronen utan att han drar sig undan är en liten seger för oss. (okej mig...)

Att han dessutom är mer respektfull och inte lika påig eller hur jag ska förklara det, är också ett tecken för mig att det går åt rätt håll!

Wiiii!

Livet blev plötsligt mycket lättare, trots boken som aldrig verkar ta slut..!

Tjing tjing!

Jag har så mycket planer, så många ideér och jag vill så mycket, men jag är hopplöst ohändig.

Behöver hjälp med i stort sett allting.

Och det är jättebesvärligt!

Om jag bara ska sätta upp någonting, jag menar hur svårt kan det vara?

Så måste jag övertala en ovillig gubbe eller någon annan stackars vän, till att hjälpa mig, för jag vet inte hur många gånger jag satt upp, skruvat upp, spikat upp, hyllor, sadelhängare och annat, som sedan ramlat ner.

Tröttsamt.

Så... jag kommer inte att hinna fixa iordning ute i regnskyddet innan jag åker i helgen.

Och hästarna kommer förmodligen att överleva det också.

Men hade jag varit lite händigare så hade jag fixat det i ett nafs när JAG har tid.

Och gubben min har lovat för flera veckor sedan att sätta upp mina sadelhängare nere i källaren så jag får min lilla "sadelkammarhörna" där.

Då undrar jag, varför ser det fortfarande ut så här där?

Och på grund av det så ser det ju ut så här i mitt vardagsrum...

Jag har lagt den där  i ren protest!   

Och Hilmas sele ligger kvar i botten på min garderob, tränsen är utspridda lite överallt.

Men vem bryr sig?

Det ser ändå ut som prutt här hemma... så lite hästsaker överallt piffar nog bara till det...

Idag blir det tvätt, plugg och lite röjning här hemma.

Mockade klart i regnskyddet igår, det tog mig nästan 8 timmar att mocka ur och strö upp igen...

Men som sagt, lite kroppsarbete dör man inte av... men det stör mig att veta att hade det varit gubben som skulle gjort det så hade han förmodligen skaffat sig någon lite (lek)sak att åka och leka med samtidigt som det blev mockat.

Men nu var det ju inte han utan jag...

Men hästarna blev nöjda, massor men ny fräsch halm och två nya jättestora storbalar med hö.

Värst vad grinigt det verkar här då... men det kan vara för att jag är trött och har börjat bli väldigt nervös och få lite små ångest för att jag ska åka bort.

Det får jag alltid, även om jag bara ska bort en natt, någonstans där jag redan varit, så i natt vaknade jag halv fyra och kunde inte somna om.

Fast man kan se det som en bra träning inför lördagmorgonen då vi åker 05.30 härifrån och då ska jag ha mockat och fixat hästarna innan är det tänkt.

Mitt i natten blir det... typ halv fyra..!

Så där låg jag och funderade på allt möjligt, både bra och dåliga saker.

Har ni tänkt på hur lätt allting verkar när man ligger i sängen och tänker?

Det är mycket svårare när man väl är uppe och ska till att göra det...

Nej, ska väl slänga i en maskin tvätt för det har jag tydligen glömt och fortsätta läsa den skojiga boken "Barn upptäcker skriftspråket" som jag ska ha läst tills imorgon... och inte att förglömma boken "Listiga räven" som också ska vara läst tills dess.

Så nu tar jag mig och mitt griniga jag och fortsätter att plugga!

Tjing tjing!

En positiv sak, det här hittade jag utanför källardörren, årets första för mig!