... har det någon betydelse?

Ja, skulle jag vilja säga, i vissa fall.
Eller kanske i mitt fall, nästan alltid.
Det har alltid varit lite känsligt.
Ni vet... kort, små fötter, stor mage och rumpa osv.
Det har tom varit så att jag i en viss period köpte för stora skor för det var pinsamt att ha 33 och få gå på barnavdelningen.
Nu har jag, efter att ha fått barn, avancerat upp en storlek och har 34.
Med lite god vilja, ev en sula eller två och beroende på vad det är för skor, kan jag ibland ha både 35 och 36 också...
För nuförtiden tycker jag att det är av största vikt att det jag har på fötterna passar ordentligt.

Varför dessa funderingar så här på kvällskvisten en söndag kan man kanske undra?

Jo, i eftermiddags var jag och provsatt massa sadlar.
Stor kropp, korta ben på mig, väldigt bred men kort rygg på hästen = ingen bra kombo.

Tur i oturen så är jag väldigt överrörlig, så även i höft och bäcken.
Pga det eller kanske tack vare det så slapp jag specialbeställa en sadel.
Jag kunde ha en 16".
En barnsadel alltså.
Barnsadel...
Både i hopp och dressyr satt jag absolut bäst i en... barnsadel.
Vet ni, de ser faktiskt jättesmå ut...
Så om ca 1.5 v så kommer alla sadlar jag provade och satt bra i + några till ut till stall Ängtorp för provning på hästen.

Och som om det inte var nog med små storlekar där, så mätte jag hästen när jag kom hem.
Jag köpte ju en sån däringa mätkäpp vid ett av mina besök på Hööks.
Den råkade visst gå sönder lite när jag skulle testa den (fattade visst inte riktigt hur den funkade... fanns det inte någon beskrivning frågade gubben... jo det kanske det gjorde men jag kollade inte och slängde alla papper...) så den var liksom i många delar. *visslar lite*
Men jag är inte den som är den så jag testade den ändå.
Jossan frågade innan vad jag trodde och jag sa att jag vill att han ska vara 155cm... men tror att han är 153.
Jag fick honom till 153 och baken något högre.
Nu har gubben min lagat mätkäppen och ikväll mätte jag honom igen.
Med lite god vilja fick jag honom till 151... kan man skylla på att den lätta promenadridningen på ca 30 min gjorde honom så sopslut att han sjönk ihop..? ;D

Stor häst, liten människa...

Liten häst... stor människa..?

Tjingeling!

 

Malin

28 oktober 2014 06:13

Ni är så fina tillsammans.

http://havrefallen.blogspot. se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

på den här bloggens vara eller icke vara...Jag är ju inte helt flitig med skrivandet och har inte varit på länge...Det av olika anledningar men sammanfattningsvis så kan man nog säga att det är livet som kommit ikapp.Barn/familj, hästar, jobb kräver ...

Det har varit mycket fest ett tag nu. Fest innebär sen kväll och ev att man intar alkoholhaltiga drycker. Jag tror jag är för gammal för fest... man repar sig liksom inte på flera dagar... och jag brukar ytterst sällan inta alkoholhaltiga drycker.....

för att rida unghäst som bockar och stegrar sig när han inte får som han vill... Marken är hård och skitig och dessutom måste jag GÅ hem för att kunna komma upp igen... Pallen ni vet... Jag tror jag vill ha en gammal en som bara gör som man be...

Idag tog jag en ridtur med mina barn. Alltså, jag red och de cyklade. Och beroende på från vems perspektiv man ser det ifrån så var det antingen nästan ramlaavvarning, vad hon tjatar på oss eller skitkul, vi tävlar om vem som kommer först. Det där...

Förena nytta med nöje. Umgås med tonårsaktig 11-åring på neutral mark utan telefon, dator, ipad eller tv. Riktigt, riktigt mysigt! 11-åringen shoppade loss och fick några nya tröjor, adidaströjabyxa, mössa, vantar, vinterjacka, vinterkängor och ...