min Lillprins... och då menar jag inte bara fysiskt.
Självklart har jag alltid älskat min prins, ända sedan han föddes... men älskade gammeltant har alltid varit min själsfrände. Men Lillprinsen ligger inte långt efter nu för han har ärvt alla hennes fina egenskaper.
Plus faktiskt förbättrat vissa...
Han är social, stabil, nyfiken och otroligt lättlärd.
Gillar att göra saker tillsammans och absolut lika snäll och trevlig som sin mamma.

Favorit i repris

Men visst bockar han lite ibland (läs oftast) när jag rider... och är rätt explosiv... hans mamma skulle aldrig drömma om att göra nåt sånt även om hon också kunde vara väldigt explosiv... och visst busar han ibland... lite slyngelaktigt... men han har hjärtat på rätt ställe.

Vilken kärleksförklaring va!?! :)

Och när jag ändå är inne på växa så kan jag bara konstatera att han även växer fysiskt.
Han har vuxit både på bredden och höjden vilket jag märker på olika sätt.
Förstås genom att jag numera inte ser över rumpan längre och att han ligger och vilar mer, men också för att det känns liiite som att sitta i nedförslut i sadeln.
Han är aningens överbyggd bak... så vi tar det väldigt lugnt på ridfronten.
Mest ute och promenerar.
Lite.

Fantastiska lilla häst

Annars så ska jag och bästa Anna på spa nästa helg.
Ska bli så himla skönt!
God mat, spabehandlingar och semester ifrån allt.
Den helgen har mycket att leva upp till!

Sen är det mycket mer att se fram emot nu i december.
Bla julshower av barnen, glöggafton med bästa arbetskamraterna och inte minst två veckors ledighet vid jul!

Nu ska jag fixa barnens julkalendrar som jag tydligen lyckats förtränga...

Tjingeling!

jobbigt när ens barn har ont...

Jäkla migrän... :(

bilden la Jossan ut idag...

Hmm... vad kan hon mena? ; D haha!!!

Lillprinsen jätteduktig!
Bara en endaste bock, lite längre ridtur än tidigare och en liten sväng ut på vägen :)
Och det blev mycket nya intryck så han blev rejält trött i huvudet.
Så pass trött att hans matte hoppade av och gick bredvid sista biten hem.
Om det blev bättre av att jag hoppade av och gick?
Kanske inte men det kändes bra :)
Så imorgon då jag tänkt rida tar vi nog och bara går på en liten anspråkslös enkel promenad istället.

Tänk vad tiden går fort...

Nu är han ridhäst!

Och för exakt ett år sedan idag fick älskade gammeltanten ett nytt täcke...

Det börjar rycka lite i "nyatäckentarmen", det har köpts alldeles för få täcken i år, det måste man nog göra något åt!

Tjingeling!

jag att vi kommit igång igen då!
Och med tanke på hur jag fick kämpa för att få igen ridstövlarna så är det välbehövligt ;D

Jag skulle behöva gå ner några ähum... gram... och prinsen ser inte ut att vara nära svältgränsen han heller...

En shoppingresa är inplanerad, helst med min goa Jossan (japp jag räknar dig som min! *asg*) och då ska jag inhandla:
* ny ridhjälm
* nya vinterridstövlar
* nya blåa jättenödvändiga benskydd
* ett nytt ännu mer jättenödvändigt täcke
* om jag hittar (och kommer i...) nya ridbyxor
* sadelbock... eller vad det nu kan kallas,
så det blir till att ta fram stora plånkan, eller födelsedagspengar :)

Ett riktig supersuddigt bildbevis, men det var inte det lättaste att ta någon bra bild när man satt på en megataggad, småstudsande jätteglad Lillprins!

Planen är nu att försöka rida onsdag, lördag och söndag och tömköra eller longera något emellan till någon gång efter jullovet för att då ge honom lite vintervila när det är som kallast.
För då ska det ju förstås vara som kallast eftersom jag planerat det så.
Ett besök av hovis är det också dags för och IKEA kommer med få äran att ta emot mina pengar.
Där blir det dock inte så mycket till enbart mig men rätt kul ändå :)

Tjingeling!

blir saknaden efter min bästaste vän så stor att det gör ont... riktigt ont...

Har suttit och tittat på gamla kort och filmsnuttar på min fina gammeltant för att göra en liten minnesfilm om henne
Det blev lite jobbigt...

Några favoriter i repris

Vi på promenad

Min vackraste

Eller ganska många... ;)
Hade kunnat lägga in många fler!

Tjingeling!

i tid och otid...
En vän sa en gång; du oroar dig alltid för något och har du inget att oroa dig för och fundera på så hittar du på något!
Och lite sån är jag nog.

Fina Randi kom i lördags.
Då gick det bra.
Sedan blev det lite oroligt, inte jättemycket eller nåt men Lillprinsen är ju en snäll och lite ranglåg häst så han blev ju lite motad.
Helt normalt, det vet jag.
Med hjärnan.
Men såklart måste jag oroa mig och fundera på hur jag skulle göra med fodringarna... om det fortsatte...
För den som mest behöver ro och äta är den som blir motad av alla hmmm... två! ;)

Och visst ser det ut som om jag hade fog för min oro?! ;D

Det såg ikväll jättemysigt ut :)

Annars var det idag en alldeles jätteskön höstdag och jag är glad över att ha det jobb jag har!

Tjingeling!

sig tydligen för att vår nya vän inte skulle få vara i hennes hage och eftersom jag inte hade någon lust att ha tre springande hästar i mörkret och halkan, där den ena knappt vet var staketet går eller hur hagen ser ut, så blev surtant förvisad till sin box i lösdriften.
Därefter sänkte sig åter lugnet i hagen igen.

Imorse gick det bra igen :)
Hoppas surtant ger sig snart...

Dimmigt idag...

Fina Randi!

Lite hästhångel så här på morgonkvisten   

Tjingeling!