som var här och tog fotade härom dagen.

Det var väldigt många fina kort och det var svårt att välja ut några... så... det blev ganska många jag valde!

Liten kort promenad ner till åkrarna 

 Okej... hon är inte nyfriserad och grimman är inte nyputsad...

men hon är vackrast ändå    

Du fattas mig så... 

    Du och jag... du och jag... det skulle ju alltid vara du och jag...   

     Trots att hon mutats med gottigotti så vet jag att det här är kärlek... 

Puss älskling!

Lillprins dryg försöker busa med Lilltant

Finaste Lillprinsen

Gäsp... 

gäääsp...

gäääääääääsp!

Puss! 

 Det var inte sista gången som du var här och fotade Sofia!

Tack!

Livet går vidare trots att det inte känns så ibland.

Och faktum är att det faktiskt känns lite skönt att inte behöva oroa sig och fundera över hur tanten har det.

Om hon har ont.

Om det blev värre för att det blev kallare.

Om det är jobbigt för henne att gå i det knöliga.

Om hon tycker livet är tråkigt när hon inte ens kan gå på promenad.

Osv.

De andra två har ropat lite efter henne.

Lillprinsen har nog letat lite också.

Men i det stora hela rullar livet på som vanligt.

Fast man inte tror att det ska göra det.

För förändringen är ju så stor för just mig så det borde väl märkas för alla?

Men en stor tröst i det hela har ändå varit alla vänner.

Som jag faktiskt märker bryr sig.

På riktigt.

Trots att det "bara" är en häst.

Fast som för mig är min allra bästa bästa vän.

Eller var...

Stort tack till er alla   , ni vet vilka ni är och ni ska veta att det värmer.

Alla sms, telefonsamtal och kommentare både här på bloggen och på fb.

Att veta att man har så fina vänner gör att det jobbiga ändå känns lite lättare.

Foto: Sofia Eriksson

Ett litet extra tack till Jossan som både var här och höll ställningen så jag kunde bryta ihop i fred och sedan gjorde den fina nya headern hit, och till Sofia för fina kort på mig och tant.

Jag är inte redo än... jag är helt förkrossad...

Eftersom folk tydligen är tvungna att börja firandet av nyår redan flera dagar innan själva nyår faktiskt är, så har tanthästen varit lite spänd på sistone.  
Men det har gått hyfsat ändå, hon har ätit och inte sprungit som en tok.

Av den anledningen tog jag beslutet att ha henne ute med de andra så länge som möjligt den här gången.
Så vid 20 snåret kom Pontus in, barnen var ute och hade tomtebloss, och talade om att nu smällde det.

Tanthäst var rädd.   
Tog då in henne till hennes box där fönstret dagen till ära hade en heltäckande gardin.
Hon hade också sällskap av Mix Megapol.
Hon var orolig men inte värre än att jag tyckte att jag kunde gå in och fortsätta firandet.

Strax före tolvslaget gick jag och Anna ut och kollade först till Lill prinsen och Hilma för att gå vidare in till Mellis.
Där var det inte lika lugnt men när jag stog och klappade och pratade med henne så var hon ändå såpass "lugn" att hon stog still och den svett som hunnit komma faktiskt torkade.
Duktig tant!
Där stog jag i ca 45 min tills smällandet hade i stort sett slutat.

Men hennes ögon är inte roliga att se vid de här tillfällena... stora, rädda, frågande ögon... men jag tror hon var glad över att jag var där.

Och hur gick det för Lill prinsen då?
Jo, när Anna och jag kom ut för att kolla till dem var han ute mitt i stora hagen och tittade.
Helt lugn.
Jag sa till Anna att antingen är han helt paralyserad av skräck eller så gillar han att titta på fyrverkerier!
Men han gnäggade så glatt och kom skrittandes när jag ropade på honom men gick ut i hagen när vi gick igen.
Anna tittade till honom då och då men det enda han gjorde var att stå och titta och ta en tugga hö mellan varven.
Vilken klippa att som, ja numera 3-åring då, (fast jag tycker nog han är 2.5 fortfarande...) välja att gå ifrån sitt sällskap för att ensam stå och titta på spektaklet!

Av den anledningen tycker jag att det är bra att han inte är med Mellis så att hon inte överför sin rädsla från sig till honom...

Hilma hur reagerade hon på smällarna?

Ja hon var mest upprörd över att jag stängt in henne i hennes box så hon inte kunde följa med Merlin ut i hagen... smällare berör henne inte direkt.

Så om man bortser ifrån stackars Mellis som inte tyckte det var en speciellt trevlig kväll/natt så hade vi andra desto trevligare.
Anna och hennes familj (de som vi åkte till Legoland med) och vår kära granne hade valt att fira med oss.

Så GOTT NYTT ÅR på er alla!
Tjingeling!

Stackars min bästa vän... men nu är det ett helt år tills nästa gång...

Vet att jag fortfarande inte är så flitig här på bloggen men ibland får jag till det.

Här händer inte mycket.
Vi har lycksts få magsjuka två gånger på en och en halv månad och jag avslutar nu året med en rejäl förkylning som vägrar släppa taget.

Har ändå hunnit med att handla och julstöka klart allt så jag idag har en helt kravlös dag.
Härligt! :)
Detta mycket tack vare mina goa jobbarkompisar som såg till att jag ändå kom iväg och handla det sista i fredags trots att jag skulle sluta sent och var riktigt hängig!

Hade tänkt att vi inte skulle ha någon julgran i år pga att vi har så trångt, men då protesterade barnen kraftigt... så plötsligt har vi nu gran både ute och inne.
Men nöjda barn = nöjd mamma!

Snö har det också kommit, det har väl ingen missat och barnen leker, förlåt, ääär... (leker gör man tydligen inte längre) och bygger i snön.
Lillprinsen gör sitt bästa för att få vara med men har nog inte riktigt förstått vitsen med att ta öppningen för att komma in i snöfortet... ;)

Han växer och frodas helt enligt regelboken, är förnärvarande lite lätt överbyggd bak, lite vinterrund och go men annars helt perfekt.
Tror faktiskt han höjdmässigt har växt ifrån sin mamma nu!

Träningsmässigt ligger vi sorgligt efter... men det tänkte jag försöka ändra på nu när jag har lite jullov, så är det någon som skulle känna sig lite sugen på att hjälpa till så är ni varmt välkomna!
Bara att säga till.
Jag har börjat hänga lite lätt på honom i stallgången så mer longering med sadel och träns, mer "hängning" på honom och framför allt skulle jag vilja ha lite hjälp så jag kan börja tömköra är det som ligger närmast.

Måste ändå säga att det är en toppen kompis jag har där.
Även han går nu lös på gården precis som sin mamma och bara älskar att få vara med och han är så snäll så snäll och yber social.
Älskar när han får komma in och "jobba" lite.
Precis vad jag önskade mig när jag började planera honom!

Nu återstår bara att önska alla en riktigt GOD JUL!
Får väl se om jag lyckas skriva något mer inlägg innan nyår, annars önskar jag även ett riktigt GOTT NYTT ÅR till er alla!

Tjingeling!!!

Har haft en skön dag hos Jossan idag.
Skönt men ovant att få allting serverat :)
Vi avslutade dagen med att boka in en helg i december med hotellvistelse i Stockholm och förhoppningsvis god mat och shopping.
Det ser jag fram emot.

Innan vi styrde kosan mot hemmet fuskade jag med maten och åt på Pizza hut.
Mums...

Tjingeling och godnatt!

Livet är allt bra orättvist.
Mycket tråkigt och jobbigt händer runt mig nu.
Just nu tänder jag ett ljus för en älskad Q och mina tankar går till hans ägare, min kära vän Jossan som fått gå igenom alldeles för mycket tråkigt med sina hästar.

Det är också jobbigt när ens vänner får jobbiga tråkiga besked och man inte vet hur man ska stötta och hjälpa dem...
Och att vara så trött som jag är hela tiden.
Jag undrar hur lång tid det ska ta innan jag får ordning på mitt blodsocker och jag piggnar till.
Även om jag sänkt det en aning och jag börjar bli riktigt haj på att sticka mig själv så är jag bara så dötrött på att vara trött.

Annars har hästarnas täcken kommit. Mellis fick på sig sitt nya varmare täcke direkt för idag när hon skoddes var hon stelare än någonsin.
Har märkt att hon är stelare även på mornarna så jag hoppas att om hon får lite hjälp med värmen så kanske hon blir lite mjukare.
Täcket passade bra men var lite trängre vid bogen än de andra hon har så jag fick spänna ut det mer än vad jag brukar.
Det är nog bra för jag köpte ett likadant till Lillprinsen och han är ju inte så grov.
Jag hann inte prova det på honom men ska försöka göra det imorgon.

Skoning och verkning gick annars bra.
Lillprinsen gjorde ett halvhjärtat försök till protest innan han stod snällt.
Jag har ivarjefall en snäll och hjälpsam hovslagare som både agerar fotograf och hjälper till att leda hästar.

Hade en lång mysstund med alla hästarn efteråt innan jag gick in för fredagsmys med barnen.
Måste ta tillvara på tillfällena... man vet ju aldrig vad som händer sen...

Tjingeling... ska försöka vara lite positivare nästa inlägg...

Idag är jag pigg.
Och hungrig...
Eller pigg och pigg... det beror väl på hur man definierar pigg, men åtminstone lika pigg som innan magsjukan.
Och hungrig... ja det är jag ju också nästan jämt så nu är ordningen återställd.
De kg som faktiskt försvann under sjukdagarna håller också på att komma tillbaka.
Tyvärr.

Idag har jag, förutom då att äta igen allt jag förlorat, fixat hästar och fyllt på krafft i foderlådan åt dem, faktiskt också pinat mig ut på en liten promenad (med betoning på liten) i regnet.

Mina kära barn gjorde mig äran och cyklade med (och det hade nog inget att göra med att jag hade hotat med dataförbud om de inte var ute en bra stund och dessutom rörde på sig) men de tyckte nog att jag gick sakta för de cyklade ifrån mig mest hela tiden.
Pontus frågade dessutom om jag inte kunde tänka mig att springa istället, men eftersom ingen av dem kan hjärt och lungräddning avböjde jag.
Jag vill inte dö än...

Efter en stund när vi vänt hemmåt igen måste jag sett trött ut för då undrade Tim om jag ville låna hans cykel...
Okej... jag är inte i OS-form men jag skyller helt och hållet på magsjukan.
Hade det inte varit för den hade jag givetvis orkat både springa och mycket längre...

Jag tog också en titt på Förolämpningen (crosstrainen för er som inte vet vem det är) och kunde bara konstatera att den var... dammig. Den blir det om den används som täckestork, vilket den fungerat alldeles utmärkt som.
Men jag antar att jag måste damma av den och sätta upp nya krokar i taket till täckena.

Men på tal om täcken... :D till något mycket roligare.
Jag har ju beställt nya täcken!
Merlin skulle ju få ett eget att ha när det är sådäringa superregniga/snöiga dagar.
Egentligen är jag inte mycket för täcken på unghästar men den här hösten har fått mig att tänka om en aning.
Han fick prova ett av sin mamma men där var det drunkningsvarning så det gick inte utan ett nytt eget ska han få!
Och när jag ändå beställde ett till honom så råkade jag beställa ett likadant till Mellis.
Och en ny pyjamas till henne med.
Och en ny sadelgjord till prinsen med.
Så där ser man vad som kan hända när man vilar lite :)
Då blir det dyrt...

Tjingeling från mig!